Resultatet är teknologin, vilket är det som skiljer oss människor från andra arter när det gäller funktionalitet. Vi har förmågan att kunna skapa på enorma sätt. Om vi inte vill rengöra avloppsrör, kan vi bygga en maskin som gör det åt oss.

I början av industrialiseringen jobbade en stor majoritet i fabriker. Idag sköts nästan alla fabriker till 90 % av automatisering. Det här har ersätt människor och skapat en stor, artificiell "serviceindustri" enbart för att kunna ge folk anställning och pengar.

Det här mönstret är väldigt avslöjande. Poängen är att automatiseringen genom maskiner har utmanat betydelsen av generellt mänskligt arbete. Detta kommer inte innebära att människor inte har "något att göra" i framtiden. Snarare motsatsen... det betyder att mänskligheten befrias från jobb som vi inte vill åta oss, och istället får tid att göra det vi vill göra. Det är viktigt att poängtera att samhället idag har en väldigt negativ inställning till mänskligheten, och vidmakthåller tron på att om folk inte "behövde" göra något skulle de bara sitta stilla, lata sig och inte göra någonting. Det är absurd propaganda.

Begreppet "fritid" är en monetär uppfinning, skapad p.g.a. den förtryckande, fascistiska grunden för anställningsfunktionen själv. Lathet är i verklighet en form av att bryta mot systemet. Det är en egenskap som bara finns till p.g.a. ett förtryckande och krävande slaveri.

I ett friskt samhälle skulle det inte behöva skiljas på "arbete" från "fritid", för människor borde tillåtas ägna sig åt det de själva tycker är relevant. För att lägga upp det annorlunda; fundera på nyfikenheten och intresset hos ett barn. Han eller hon vet inte ens vad pengar är... Behöver de motiveras av pengar för att gå ut i världen och upptäcka och skapa? Nej. Dom har ett personligt intresse och de ägnar sig åt det utan tanke på belöning. Faktum är att de som bidragit mest till samhället, som Einstein, Newton och Galilei, gjorde vad de gjorde utan någon tanke på pengar. De gjorde det för att de ville. Utförandet och att få bidra var belöning nog.

Poängen här är att pengar inte är den sanna drivkraften för något, och att tro det är att anta att människor är födda lata och korrupta. Lathet och korruption är produkter av det betingande som vårt sociala system skapar.

För att nu återvända till teknologi, så finner vi att vår livskvalitet, när det gäller funktionalitet, har ökat enormt genom fördelarna i de teknologiska verktyg vi skapat. Från en gräsklippare till pacemakern; teknologin räddar liv och minskar den tid som vi måste spendera på världsliga, svåra eller farliga aktiviteter. Om man tittar tillbaka tillräckligt långt, blir det tydligt att den teknologiska utvecklingen är den absolut viktigaste institution vi har och att strävandet efter socialt hjälplig teknologi (inte vapen) borde vara högsta prioritet.

Samtidigt så leds den teknologiska utvecklingen av en viss tanke, eller en process... vi kan kalla det den vetenskapliga metoden. Carl Sagan sa en gång att "samhället välkomnar vetenskapens frukter, men förkastar dess metoder.".

Det är väldigt sant i modern tid, för det som allmänheten inte lyckas förstå är att vetenskapen inte bara är ett verktyg; det är en till princip universell funktion som kan appliceras i samhället på sätt som folk inte tänker på.

Det känns uppenbart att teknologin förbättrar våra liv och tjänar som den största befriaren för mänskligt liv i den här materiella världen... så varför appliceras då inte dess metoder på hela samhället?

Uppenbarligen används den vetenskapliga metoden hela tiden för isolerade system, men det har aldrig övervägts i ett bredare syfte. Det här beror till stor del på gammal vidskepelse som ställer vetenskapens logik emot en dogmatisk, föråldrad och väldigt romantiserad världsbild.

Om vi hade möjligheten att bygga om samhället från grunden, hur skulle vi göra för att göra det så effektivt, hållbart och humant som möjligt? Det här är vårt perspektiv. Uppenbarligen kan vi inte bygga ett nytt samhälle från grunden men poängen är tydlig. Det är dags att vi slutar bry oss om monetära bekymmer och begränsningar, och börjar tänka på de breda möjligheterna vi har här på jorden.

Det är detta intresse som har gett upphov till konceptet om en resursbaserad ekonomi. Venus-projektet har jobbat med detta koncept under en lång tid och dess grundpelare är mycket enkel. Vi undersöker, bevarar och maximerar vårt användande av planetens resurser i förening med öppen information och teknologisk utveckling.

Ur detta perspektiv så finns det inte mycket över för ensidig tolkning, då det är en vetenskapligt härleden strategi för kärnan i samhällets uppbyggnad. Därifrån kan den vetenskapliga variabeln verka själv så långt som möjligt.